Johanna Kallin

Jag har fått nycklarna till körskolan så nu ska jag dit och plugga lite teori. Nerverna börjar gå igång lite, men ärligt talat så är det inte hela världen om jag kuggar på teorin imorgon. Så känns det iallafall just nu.
Mår lite bättre idag, skönt. Det snöar lagom. Det är vackert ute. Och jag känner mig dessutom ganska fin. Såna dagar gillar jag.
hångel

Jag har just prickat av nästan alla biverkningar från min antibiotikakur. Min läkare beordrade mig att avsluta den med en gång, men jag vill bli av med dessa problem nu så jag vägrar. Men jag gillar att gråta utan anledning och ligga i sängen och skaka. Må illa. Det är lite av min thang.
Gårdagen sög. Förödmjukad som fan.
Jag försöker minnas sommaren, för att bli lite gladare eller så. Slänger in en bild från sjunde juni. Jag måste ha pratat om något väldigt intressant. Och ja, jag ser alltid efterbliven ut när jag för min talan.

Jahapp. Nu har min mage fått för sig att jävlas och jag går på.. alvedon? nej. Vad fan heter det?  Antibiotika. Kul. Den gör mig knäpp och gråtfärdig, och Tahandommigannarsdörjag-hängig. Tårarna har runnit hela dagen och jag har inte riktigt fattat varför. Magen alltså. Ja, jag har fått typ influensa i livmodern. Lika obehagligt och läskigt som det låter. Haft det i flera månader och nu äntligen fick jag reda på vad det var.

Justja, gårdagen!
Och den i särklass bästa upplevelsen jag fått. På min födelsedag fick jag ett kort av joel där jag fick reda på att han bokat bord på invito, bokat en nack- och ryggmassage till mig och sen bokat relaxavdelningen med bubbelpool på Wilma. Det var fabolous och jag har nog berättat det för alla jag känner. Men bara lite diskret. Man vill ju inte skryta liksom.
"Jaha... men... på tal om att jobba övertid, vet du vad jag fick i present då?"
"vadå?"
"nä inget särskilt.... bara det att Joel har bokat bord på invito, sen ska jag få massage och sen ska vi dricka vin i bubbelpoolen på Wilma hela kvällen. Men vad är väl en bal på slottet..."
"Oj! det var det värsta! Lyckliga du"
"Jag vet. Jaja, jobba hårt ikväll, jag måste börja göra mig iordning nu. Ciao!"
he-he-he.

Kvällen var underbar med supergod mat, vin, värme och massage. Under massagen började mina armar pirra och jag tappade känseln för att det var så skönt. Haha. Sen direkt in i relaxavdelningen, på med bikinin, upp med vinflaskorna och ner i poolen. Det var bäst.
Annars fick jag två jättefina armband av Wille också, älskade unge. Han hade valt ut dem själv och var så stolt.
Well
Ikväll ska vi bowla. Jag kräver rännskydd. För allas trevnad bör jag också få det.
kjamie

Idag för precis tjugo år sen klämde min mamma ut mig på Umeå bb. Förstföderska. Utan bedövning. Men som sagt, det var länge sen nu. Hon har nog kommit över det. Wille, Pappa och Anna kom ner klockan 07.30 och sjöng för mig. Alla verserna, och Wille gjorde 20 "hurra, hurra, hurra..." samtidigt som han räknade på fingrarna.
Mysigt. Sen ringde mamma och var nästan gråtfärdig för att jag blivit så stor. Ibland är det underbart att vara äldst i syskonskaran. Jag menar, Elin kommer knappast få samma uppmärksamhet. Eller jo, men mamma kommer nog fejka lite och spela mer rörd än hon är.
Tyvärr är det storm så vi får väl se vad som händer under dagen. Visst är det typiskt? Jag menar - okej att jag fyller år i november - jag har börjat acceptera det nu, men varför ska alltid vädret jävlas den 24 november? Igår var det fint, i förrgår var det fint och det kommer med största säkerthet vara fint imorgon också. Men idag är det storm. På riktigt. Alla andra år brukar det ligga vacker snö på backen ända till den 23 november, för då smälter allt till en härlig sörja lagom till min födelsedag.
Vi får se vad mamah nature hittar på nästa år. Storm är svårslaget.
Nu ska jag duscha!
Puss och grattis till mig.

P.S. Nu ligger snön på backen i Umeå. Känner jag november rätt har det omvandlats till slask lagom till min födelsedag. Är det inte typiskt så säg?

Jaha. Jag sover inte så bra. Jag har börjat ana att det kanske beror på att jag är 100% understimulerad och inte somnar för att jag är trött utan för att jag är lat. Trist verklighet egentligen.
Idag cyklade jag till strömpilen för att kolla runt lite. Varför blir håret så jävla elektriskt varje gång man provar kläder?
Jag har gått runt som en jävla elchock hela dagen. 99% av mitt hår har stått rakt ut och snett uppåt. De få blickar jag fick var med all säkerhet inte blickar av beundran. Sanningen svider.

Well, jag hittade ingenting. Jo, brunsås och rakblad. Bra kombination. När jag betalade undrar jag hur många bakom mig som tänkte "Jaha, hon ska hem och rulla sig i brunsås och skära sönder armarna. Säkert lyssna på kent när hon ändå är igång". Jag tänker jämt så när jag står i matkön. Tittar vad andra köper och funderar över vilka de är. Roligaste kombinationen tror jag är toalettpapper, folköl och kondomer. Typ, "jag ska hem och bli full och köra min tjej i pruppen tills hon skiter på sig-och mig sen ska vi torka oss och rulla runt i hela härligheten" Dessa tankar brukar ge mig ett välkommet litet fniss.
Men det är väl bara jag, antar jag. Eller?

Ikväll kommer Joel hit o jag ska bjuda på finmiddag bestående av makaroner, brunsås och köttbullar. Efter det ska vi till maxi och storhandla mat till imorgon. Dyrt, dyrt, dyrt men ack så mysigt och värt besväret det kommer bli imorgon. Jag tror vi blir ungefär tio pers som ska äta, övriga får komma efteråt. Med minst fem enorma munnar att mätta kommer min matvagn alltså ge många roliga tankar i kassan. Jag svarar med en gång, Nej, jag har inte tänkt rulla mig i ett kilo rå köttfärs.

Puss

"åh, Johanna, du är jättefin. Du ser ut som en prinsessa"  William, 6 år.
Ingenting kan gå fel ikväll.

Jag mår fortfarande så jävla illa. Kalla det lingonvecka om du vill men det är en sån jävla lögn. Lingon blir inte hysteriska, de använder inte tamponger och gråter inte för minsta lilla. Jag vet inte om de kan må så jävla illa heller. Lingon ligger mest bara där och är tysta. Så varför just lingon? Jo, för de är röda. Det finns fan mycket annat som också är rött, men som är lite mer passande på oss skrikande, blödande, uppsvullna monster. Jag ser inte mig själv som ett lingon helt enkelt.
När jag får pms blir jag arg för minsta lilla. Och ännu mindre. Jag har en arg klump i magen hela tiden. Ibland är det skönt att få vara hur arg som helst och kunna skylla på pms. Ibland utnyttjar jag det. Ganska ofta faktiskt. Säger att det beror på pms fast jag egentligen bara är jävligt förbannad. Det är en hemlighet.

Om ett par timmar ska jag möta upp Lollo utanför hemköp. Där ska vi inhandla diverse drycker, typ läskeblask och juice. Sen ska vi åka vidare hem till Julia. Där hoppas jag möta upp många av de tjejer jag inte träffat på länge. Vid niotiden när vi hunnit bli lite varma i kläderna ska vi åka upp till Rött. Joel, Andreas och Virre har alltså hyrt det idag. Ni som varit på rött vet att det är en rätt liten pub. Jag kan för mitt liv inte förstå hur vi ska trycka in de över nittio människorna som ska komma. Jaja, det ska iallafall bli läskigt kul. Hoppas jag.

Förövrigt fyller jag år om två veckor och två dagar. Grattis till mig!
puss

Mitt liv gjorde verkligen en helomvändning i samma sekund jag lämnade stockholm och satte min fot på Umeå flygplats. Det går utför just nu. Jag är fortfarande arbetslös, mitt psyke håller på att totalkrascha. Jag har flyttat hem igen, hem till pappa, Anna och Wille. Jag saknar min lägenhet ibland. Att få skutta runt naken hur mycket jag ville. Att få laga den mat jag ville, när jag ville. Att få göra exakt vad jag ville - för allt omkring mig var mitt. Eller ja, nästan iallafall. Delvis mitt. Men du fattar poängen.
Min pappa vet inte ens hur man knackar på dörren.
Däremot har jag mina vänner och de jag älskar omkring mig. Varför kan man inte få allt? Eller åtminstone tillräckligt för att känna att det fungerar, att det rullar på som det ska.

Jag mår illa. Fruktansvärt illa. Mensvärk kanske, men det känns inte så. Fast det är det nog. Det suger att vara kvinna. Är det inte mens är det pms och är det inte pms är vi bara jävligt krångliga.

För att summera helgen:
På fredag förmiddag vid elva hoppade jag och Maciel in i bilen och började rulla mot Västerås. Hela vägen (vi snackar om 7 timmars bilresa) hade vi disco. Ashög musik, vi sjöng och dansade så gott det gick. Det var kul. Hehe. Stannade och drack kaffe ett par gånger. Det var så kallt att kaffet aldrig hann vara varmt. Typ.
När vi kom fram till Maciels pappa och hans fru Lorena, som bara pratar spanska, höll vi på att dö av utmattning, åtminstone nästan. Vi satte oss vid bordet och jag och Lorena försökte prata med varann. Jag kan ungefär åtta ord på spanska. "Puto/puta", "guapo, guapa", "estoy caliente" (jag är kåt), och "?tienes algúna mermelada de fresas?"(har du någon jorgdubbssylt?) Samt några till skitmeningar. Djup diskussion.
Hon sa pippa istället för pipa och Kuken istället för kocken. Vi fick oss många skratt på hennes bekostnad. Helt plötsligt kände jag hur det blev svart för ögonen och öronen började brusa. Jag försökte gå diskret ut i hallen och in på toan, men så fort jag kom innanför toadörren brakade jag igenom den och ner på golvet. Jag hade svimmat. Vilket jag gjort ungefär 2 gånger i mitt liv, förutom när jag var gravid. Maciel trodde jag skämtade och garvade några sekunder och sen låg jag över toaletten medan hon öste vatten på min nacke. Det gick över på bara några min, så varför detta hände vet jag inte. Livet är fullt av överraskningar.
Kvällen avslutades med vin och cigaretter vid köksbordet med Lorena, pappaMarcelo och Maciel. Alldeles lagom jätteskön avslutning.
Lördagen
Dags för bröllopsmottagning. Jag var sjukt nervig innan. Nu skulle jag träffa alla Maciels vänner, Ricos vänner och hela tjocka släkten. Tur att vin fanns framdukat. Tack gud för att Woye dök upp, som var ringbärare på bröllopet. Han hade jag ju träffat förr. Mängder av människor dök upp, och vinet flödade, iallafall i mitt glas, och det var hur trevligt och mysigt som helst. När klockan var halv åtta var jag övertygad om att klockan var 23. Inte konstigt kanske, med tanke på att vi varit igång med flaskorna sen klockan ett. Hursomhelst, 19.30 rullade jag iväg med Emma och resten av Maciels vänner till en bar som jag inte minns vad den hette. Alla hängde och ville sova så småningom, men det var mysigt ändå. Maciel hämtade mig vid... tolv? Sen sova.
Söndag
Hemväg. Upp vid nio, hämta och lämna saker.
Vi drog igång en ljudbok i bilen - den enda vi hade. Liftarens guide till galaxen. Efter halva cd:n stannade vi vid vägen och tog en powernap. Sen missade jag halva cd:n igen. Vi stängde av. Den sög.
Sen chips. Musik. Hamburgare i drive thrun. LÅNG hemväg. Men alltid lika mysigt att vara med Maciel
Om du läser detta, TACK FÖR HELGEN!

resumé från drive thrun (jag satt på passagerarsidan och trodde inte jag skulle höras genom luckan):
Maciel:"en qp quarterpounder meal eller meny eller vad fan det heter"
"vill du ha plusmeny till det?"
Jag:"Nä det vill du inte"
Maciel:"nä det vill jag inte"
"nånting annat?"
Maciel"två bearnasiesåser"
"nånting annat?"
Jag:"JA!"
"Vad?"
Jag:"ETT SEXPACK NUGGETS!"
"vill du ha strips till?"
Jag:"JA!"
"vad vill du ha att dricka?"
Jag:"JA!"
"okej... vad vill du dricka?"
Jag:"COLA!"
"okej, nånting annat?"
Jag:"JA!"
"okej, vad?"
"TVÅ CHEDDARCHEESEDIPPAR ELLER SÅSER ELLER VAD DET HETER"
"okej, var det bra så?"
båda: "JA!"
Maciel: "Du..."
jag: "ja?"
Maciel: "Du är ju efterbliven"